Om dålig andedräkt

Dålig andedräkt (halitosis) är ett stort problem som påverkar kvinnor och män i alla åldrar. Upp till 50% av vår befolkning lider av dålig andedräkt. 1, 2, 3

De flesta är inte själva medvetna om sin dåliga andedräkt då man vänjer sig vid sin egen kroppslukt, men omgivningen kan besväras av den.

Bakterier i munnen är boven
Dålig andedräkt uppstår oftast i munnen och inte från magen som många tror. I saliven finns olika typer av bakterier. När dessa bryter ner proteiner uppstår en gas som innehåller svavel. Det är denna gas som ger den speciella lukt som uppfattas som dålig andedräkt. Bakterierna lägger sig mellan tänderna och i fickor i bakre delen av tungan. En beläggning bildas där bakterierna kan ligga kvar. Bakterierna trivs här, de kan föröka sig och fortsätta producera illaluktande ämnen.

När salivproduktionen minskar, som under natten eller vid muntorrhet som exempelvis en del mediciner kan ge, ökar bakteriebeläggningarna i munnen.

Så här får du en god munhygien
Huskurer mot dålig andedräkt fungerar i regel ganska dåligt. Det främsta medlet mot dålig andedräkt är en god munhygien.
• Borsta alla tandytor morgon och kväll. Regelbundet använda tandtråd.
• Dricka vatten
• Använda munskölj som MouthFood

En snabbguide till fördelarna med fluor
Fluor har använts sedan 1950-talet för att förebygga karies (hål i tänderna). Tack vare fluortandkrämens intåg i Sverige förbättrades tandhälsan avsevärt. Tänk att 1960 var 23 procent av vår befolkning tandlösa i en eller bägge käkarna. Vad är då fluor? Jo, det är ett icke-metalliskt grundämne som förekommer naturligt i berggrunden. Fluor stärker dels tandemaljer och blottlagda rotytor, dels kan befintliga kariesangrepp utvecklas långsammare eller helt stanna av när vi tillför fluor direkt på tanden, genom exempelvis fluortandkräm eller munskölj med fluor 4. Inga andra substanser har lika hög vetenskapligt bevisad effekt mot karies.

Referenser
1 Tonzetich J. Production and origin of oral malodor: a review of mechanisms and methods of analysis. Journal of Periodontology (1977) 48: 13-20.
2 Quuirynen M. Management of oral malodour. J Clin Periodontol (2003) 30 (Suppl.5) 17-18.
3 Wåler S.M, Jonski G, Young A and Rölla G. Halitosis – nytt om diagnostikk og behandling. Odontologi (2001).
4 SBU. Att förebygga karies. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering
(SBU); 2002. SBU-rapport nr 161. ISBN 91-87890-81-X.